Irreplaceable

Nu sitter jag här igen, ovanligt? Not! haha men seriöst lov är tråkiga.
Man är hemma för mycket så man blir seriöst bara en sjukt lat osocialnattuggla som sitter uppe hela nätterna och sover bort dagarna.

På loven ska man väl ändå vila upp sig på, så man inte går tillbaka till skolan och klagar på att allt är jobbigt och att man mycket hellre är hemma och sover. Men så blir det aldirg. Man vänder alltid på dygnet och blir nästan chokad när man vaknar och det är ljust ute, man ser solen och folk är ute, barn leker i snön.

Har iallfall lov en vecka till måste dock skärpa mig, kan inte åka till lägenheten och fortfarande inte vänt tillbaka dygnet då kommer jag vara död inom kort. Fast igentligen så skulle de ju inte göra något, händer ju ändå mest saker på nätterna. Alla är fan vakna dygnet runt känns det som.

Har iallfall ägnat dagen åt Twilight, ladda ner den igår men orkade inte kolla på den, för klockan hade redan hunnit på halv 6 innan jag äntligen la mig för att sova. Men till min förvåning så vaknade jag faktiskt samma tid som varje morgon, runt tolv där. Men låg kvar ett bra tag innan jag ens gick upp för att käka frukost, tog ett bad sen också verkligen behövligt, massa balsam hade världens tovigaste hår inte en chans att det hade gått att borsta ut.

Fast tror det eller ej så vill jag nästan tillbaka till skolan nu, eftersom man har så många filurer som man umgås med där nonstop! Känns faktiskt konstigt att inte ha sett dom på flera veckor.
Det ändå jag frukar är väl ballo, inte för att vi är osams eller något utan bara att han fortfarande tjatar om att han gillar mig, känns inte så himla kul! Men varför klaga finns ju faktikst folk som har de värre.

I morgon får jag iallfall reda på om mormor är akutsjuk eller får åka hem, hoppas verkligen att hon mår bra och att hon inte har de allt för tråkigt där alldeles själv i ett fult rum med sjuka väggar. Blir väldigt trött på vissa i släkten som aldirg kan inse att det faktiskt är på allvar nu, vissligen kanske dom inte vill se men herregud tillomed jag som är 16 år tar de bättre än hennes sönder, absolut inget elakt menat men blir bara så trött på att dom inte ens kan ta ut pinnen dom har i arslet och åka dit. Det är ju faktiskt deras mamma, ibland undrar jag va som händer, hänger lixom inte riktigt med. Klart man hälsar på någon som är inlagd på sjukhus och iallfall om man vet att personen är så pass sjuk som den är.
Men visst vill dom inte så vill dom inte, men då är dom ju bara egoistiska och tänker enbart på sig själva. Usch fy och blä!