Nu finns hon inte längre med oss på jorden, hon är i himlen nu. Bland alla änglar!
På natten svävar hon bland stjärnorna och på dagen finns hon bland molnen.
Hon håller ett öga på oss, hon får uppleva våren som frisk. Det känns bra att hon slipper sjukdomen och att det blev ett avslut på hela historien. Jag tror att det här var bland det bästa som kunnat hända även fast det är svårt att tänka så nu. Jag är glad att jag har haft henne i mitt liv, men som sagt jag hade hellre haft henne kvar ytligare några år. Men jag har lärt mig, att dom personerna man bryr sig om ofta försvinner någongång.
Igår såg man solen titta fram bland molnen, som ett tecken! Hon gick bort på torsdagsmorgonen och senare på dagen stråla solen. Hon ville inte vara kvar mer, det märktes. Hon ville inte uppleva våren i en rullstol. Hon ville ha saker som dom brukade vara. Hon ville kunna gå ut och sätta sig i vårsolen när hon kände för de, ha ytterdörren öppen, plocka den första vår blomman, känna hur gräset kikla henne under fötterna när det var så pass varmt att skorna inte behövdes längre.
Sov så gott, världens bästa!<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar